I kölvattnet av Mustaschkampen hade jag en ganska frodig blond musche och stod inför ett beslut: vart ska mitt skägg härnäst? Jag beslöt att pröva ett vågspel.
Det finns nånting med tangorabatten som jag beundrar. Med en tangorabatt blir man den farliga killen i Folkets Park. Den världsvane och mystiske främlingen på dansbanan. Tangorabatt är coolt och självsäkert.
Enligt NE kom den smala mustaschen från Latinamerika till Europa med 1910-talets tangomode och var modern in på 40-talet. Men den har aldrig förlorat sin coolhet. Tangorabattens stora ikon är Errol Flynn. Min egna favorit är mästerregissören John Waters.
Jag beslöt mig för att göra ett försök. Men som bilden här intill visar blir det ju enbart löjligt. När de blir längre och får kämpa tillsammans klarar de blonda fjunen på min överläpp att bilda en hyfsad mustasch. Men när de nedre håren blir kortade och isolerade… då ser jag ut som en 15-åring med moppemusche. Det behövs mörkt hår för att få till det där pennstecket. Suck. Jag får hålla mig till helskägg.
5 kommentarer
En spontan reflexion: för att vara durkdrivna skäggbloggare rakar ni er påfallande ofta. Vadan denna motsägelsefullhet?
Och se här ännu en utmaning till er båda: odla ungerskt! Grövsta mustaschen till hösten vinner.
@Skymning En durkdriven skäggbloggare måste givetvis utforska hela spektrat av skäggighet. Nu har jag varit nere på ”tangorabatt” och vänt.
Det betyder att helskägget nu ska tillbaks. Räkna med rapporter från de olika stadierna av utväxt inom kort. Vid hur många dagar börjar det klia? Vid vilket tillfälle övergår det från stubb till skägg? Stay tuned.
Bra kämpat, det är härligt att se dig odla i motvind eftersom det är så många därute som inte vågar odla pga klen skäggväxt. Till er säger jag bara: sluta jämför er med andra! Ett skägg är ett skägg är ett skägg. Att värdera skägg olika högt är ungefär som att värdera människor olika högt.
Härlig blogg, jag blev tipsad om er efter att skrivit ett inlägg dedikerat till just ansiktsbehåring och dess fantastiska effekter:
http://webbsnickaren.wordpress.com/2010/04/28/min-hemliga-klubb/
Må Skägget vara med er,
Jonas
Axel Aber natürlich, vilket ju inte minst Jon Dyer visar. Men utmaningen kvarstår såklart. Jag vill se vaxade toppar och frodiga mustascher! Varje seriös skäggkonnässör och -odlare förtjänar komplimanger av typen ”du ser ut som en artonhundratalsofficer”.
Såg någonstans bland kommentarerna att skillnaden mellan skägg och stubb åtminstone till del beror på bärarens intention. Antagligen skulle en längdmässig definition av ‘skägg’ innebära så många undantag att den vore meningslös, om man går med på bärarens intention som villkor. Samtidigt måste ju både kalhygge och obefintlig ansiktsbehåring räknas bort. Kan man kanske konstatera att skägg i) måste vara synligt och ii) att bäraren måste ha en poäng med det, för att det ska kunna räknas som ‘skägg’?
Du är så himla fin i helskägg Axel, så det är inget dåligt öde direkt! :)