månadsarkiv: februari 2012

De lobbar för avdragsgillt mustaschvax

Skrivet av

I går fick lobbygruppen American Mustache Institute oväntat stöd i sin kampanj för att göra mustascher avdragsgilla. De gick ut med nyheten att en republikansk ledamot av USA:s representanthus, Roscoe Bartlett, hade skickat vidare lagförslaget Stache Act för granskning i ett av representanthusets utskott, House Ways and Means Committee.

Enligt American Mustache Institute (AMI) kostar det en massa pengar att underhålla en snygg mustasch och därför vill de att amerikaner med mustasch ska få dra av 250 dollar från skatten årligen. De hänvisar till kampanjen Million Mustache March, som ska få folk att demonstrera för Stache Act utanför kongressen. Kampanjen drivs enligt uppgift tillsammans med företaget H&R Block, vars affärsidé är att hjälpa folk fixa skatteavdrag.

Senare under dagen kröp det fram att kongressledamoten Roscoe Bartlett inte själv hade hänvisat lagförslaget till utskottet. The Weekly Standard skriver att Bartletts pressekreterare Lisa Wright hade tagit saken i egna händer och skickat vidare lagförslaget i Bartletts namn.

Så vad är detta? En drift med lobbygrupper och det politiska spelet i Washington DC? En marknadsföringskampanj för H&R Block? En grupp människor som faktiskt genuint vill kämpa för mustaschbärares rättigheter? Det skulle kunna vara en ledtråd att Million Mustache March planeras äga rum 1 april…

Under alla omständigheter är kampanjen välgjord, omfattande och spottar ur sig videos. Som den här:

Han tar hikerskägget till nya håriga höjder

Skrivet av


Pelle tipsar om den här grymma skäggfilmen. Kolby Kirk tar såväl skäggfilmen som promenaden till nya höjder när han här dokumenterar sin 159 dagar långa bergsvandring. Enligt egen utsago gick han drygt 270 mil på den tiden. En sjukt snygg film – och ett sjukt fett skägg – blev det i alla fall, kom ihåg att titta till slutet!

Condor’s PCT Adventure in 3 Minutes from Kolby Kirk on Vimeo.

En kärlekshistoria

Skrivet av
Det kom en mycket fin lten skäggsaga till bloggen, det passar väl bra en sävlig söndag som denna?

Hösten var mycket mörk, och vintern kallare än vanligt.
Livet var över huvud taget tristare än normalt.
Min fästmö fick mig efter en lång tid av ömsom
tjat, bedjan och hot att raka av mig mitt skägg.

Mitt ståtliga, röda skägg. Vildvuxet, men kärleksfullt vårdat.
Det skägg som beundrats av tusen och åter tusen avundsjuka blickar
Nåja, men en hel del positiva kommentarer har jag allt fått.

Tiden gick, och av bara farten fortsatte jag raka mig.
Inte helt intill skinnet, nej då; jag skulle inte vara slätrakad,
lite stubb passar mig tydligen bäst. Tänk Sonny Crockett.
Så i stället för att fullfölja amputationen, levde jag med ett stympat skägg.

Och nu, nu ter sig varje morgon ljusare än den föregående.
Kaffet smakar bättre, snuset sitter som det ska och mina
vänner verkar trevligare än någonsin.
Det tycks mig som om våren är på väg.

Flera veckor har gått sedan jag senast rakade mig och
ju längre tiden går, desto bättre mår jag.
Och jag blir vackrare med tiden – hur många kan väl säga det om sig själva?

Visst älskar jag min fästmö, men mitt skägg är en del av mig.
Vi har ett ömsesidigt kärleksförhållande och aldrig skiljas vi åt igen.
Och som en vis person sa: ”Ett ansat skägg är ett stympat skägg”.
Peter Järnstedt