Kategoriarkiv: Skäggkunskap

Skäggkunskap

Skäggets roll i 1800-talets amerikanska segregation

Skrivet av

38f0d4c2e
Det är inte bara i Sverige som det sker ett uppsving för barberarsalonger och rejäla skägg. Även i USA har man på senare år sett allt fler 1800-tals-inspirerade skäggfrisyrer samtidigt som det dykt upp barbershops med gammaldags inredning.

Nu finns det läsning för den moderne man som anammar en stil från förrförra seklet och undrar vad skägget bar på för associationer i Nordamerika på 1800-talet. Sean Trainor, doktorand i historia, skriver om ämnet i the Atlantic.

I början av 1800-talet var det fortfarande på modet att raka sig. Under tiden efter den amerikanska revolutionen då många slavar blev fria var det inte ovanligt att afroamerikaner drev barberarsalonger: ”Thousands of former slaves – many with experience as valets, manservants, and barbers – were foisted upon a market that offered them little in the way of employment, apart from dangerous jobs in manual labor and demanding positions in household service. One of the few jobs that presented even faint hopes for prosperity was barbering.

Yrket kunde leda till goda inkomster. Men barberarsalongerna var också platser där det gällde för svarta att veta sin plats i hierarkin. Det fanns inget de kunde sätta emot bråkiga och berusade vita kunder: ”The laws of white supremacy – both written and unwritten – effectively forbade men of color from giving orders to customers or physically restraining them. Besides, many barbers understood the cruel reality that customers’ ability to flagrantly disrespect them was part of the space’s appeal.

Under mitten av 1800-talet blev skägg åter på modet i USA liksom i Europa. Sean Trainor ger några olika förklaringar för omsvängningen. Ett antal epidemier i de amerikanska städerna gjorde att det utfärdades rekommendationer att inte raka sig på allmänna salonger där man blev behandlad med redskap som ögonblicket innan hade varit i en annan mans ansikte. Än viktigare, enligt Trainor, var att de svarta barberarnas stigande inkomster tycktes hota den sociala ordningen.

52a9114c7

Men utan hjälp av professionella barberare var det svårt att sköta rakningen ordentligt, och allt fler män undvek helt enkelt att raka sig. Efter ett par hundra år av rakade hakor syntes allt fler buskiga skägg runt 1850-talet. Skäggets återkomst var först kontroversiell – men många lugnades av kampanjer som hävdade att skägg var ett bevis på den vite mannens överhöghet: ”Many Americans continued to harbor 18th-century fears that beards marked maniacs, fanatics, and dissimulators. But by the late antebellum period, they were more widely accepted, thanks partly to a strenuous public relations campaign that reimagined the beard as a symbol of white, masculine supremacy.

Intressant läsning för den skägg- och historieintresserade! Läs hela artikeln: The Racially Fraught History of the American Beard

Beard science – skäggets hemligheter i serieform

Skrivet av

Skäggforskning sammanfattad i serieform. Klicka på bilden för att läsa hela serien hos sci-ence.org/beard-science. Brasklapp: Även om serien är kul får de några saker och ting om bakfoten… Så läs vidare efter bilden!

625-beard-science

1. Tvätta dig oavsett om du har skägg eller inte
Serien skriver att även tvättade skägg är en fristad för smittsamma bakterier. Ledsen, men det var inte det som forskaren Manuel Barbeito och hans kolleger kom fram till i studien Microbiological Laboratory Hazard of Bearded Men 1967.

De kom fram till att bakterier tycks fästa lättare i skägg än på naken hud. Men de kom också fram till att om man tvättar sig med tvål och vatten försvinner de flesta bakterierna – både från hud och skägg. Den viktigaste slutsatsen i studien var därför: Om du jobbar i ett laboratorium med farliga mikroorganismer ska du tvätta dig i ansiktet innan du går hem – oavsett om du har skägg eller inte.

Forskarna fann också att bakterier i skägg sprids till en person eller ett djur som kommer i fysisk kontakt med skägget. Detta kom de fram till efter att ha låtit kycklingar gnugga sig mot ett bakterieinfekterat skägg på en provdocka, både när det var tvättat och otvättat. Men forskarna hade inte en kontrollgrupp med kycklingar som fick gnugga sig mot bakterieinfekterat slätrakat ansikte. Därmed kunde de inte dra några slutsatser om skägg i förhållande till rakad hud.

2. Nej, skägg blockerar INTE 95% strålning
I tredje rutan från slutet påstår serien att skägg blockerar 95% av UV-strålningen. Det är dumheter. Skägget minskar den mängd strålning som når huden med runt en tredjedel. Läs inlägget där vi reder ut detta: Nej, skägg gör dig inte ung, frisk och snygg. (Jo, möjligen snygg)

3. Rätt: Skägg gör inte mannen mer attraktiv
Det serien däremot förmedlar korrekt är resultaten från de studier som skäggexperten Barnaby Dixson har genomfört: att en majoritet av personerna i deras försök upplever att skägg höjer en mans sociala status men inte hans attraktivitet – och att kvinnor tycker att lång skäggstubb är snyggare än helskägg eller kort skäggstubb.

Tack Malin för tipset om serien!

Mustaschbränning, någon?

Skrivet av

För någon månad sedan lade Uppsala-salongen Barber and Babes upp den här bilden på Instagram. Vi på Skäggbloggen undrade vad i allsin dar mustaschbränning var för något.

Nu kan Henrik på Barber and Babes ge oss besked:

”Vi har luskat lite bakåt i generationerna här på salongen och fått tag på svaret. Det var på dem som hade lite större mustascher med böj. Då tog man en tändare och eldade bort alla små strån som stack ut på undersidan. Sedan borstade man bort de brända kanterna som uppkom.”

Någon som är sugen på denna behandling?