Lite rysskyla var allt som behövdes för att ändra på den saken. Och eftersom det verkar vara lika kallt över hela landet borde alltså förutsättningarna för en massa vinterskägg vara optimala. Så let’s have ‘em! Skicka in era grymma vinterskägg till mejl@skaggbloggen.se. Den som har mest frost i skägget vinner…ingenting egentligen förutom beundran från alla läsare. Och det är väl inte fy skam, eller?

Nu har jag inte tid att skriva mer. Ska ut i kylan och djupandas.

PS. Johan undrar om det finns något bra trix för att undvika att kondensen i mustaschen smälter vaxet och ställer till det? Någon?

Centralt i handen-på-låret-historien är hur viktig sammanhanget är för hur en en företeelse tolkas. I orginalhistorien träffas två personer på en strand, med minimalt med kläder på sig, utan att det på något sätt känns udda. Hade de däremot umgåtts på samma sätt, med lika lite kläder på sig, på tex en restaurang hade stämningen blivit klart mer obekväm. Omgivningen styr beteendet, typ.

På samma sätt kände jag det igår när jag var ute på en skidtur. Det var kallt och jag hade ett rejält frostigt vinterskägg. Jag kände mig stolt och nöjd. Jag upplevde att folk jag mötte tittade gillande, nästan uppmuntrande på mig och mitt skägg. Vinterskägg i skogen, inga konstigheter.

Skidspåret slutar vid busshållplatsen och bussen kom i samma stund som jag kom fram, så jag klev ombord direkt, med mitt frostiga skägg och jävlar vad de stirrade på mig! Förvåning, förundran, till och med ogillande såg jag i deras ögon. Plötsligt kändes det inte alls lika fint med frost i skägget. Det som var bra och fint och snyggt i skogen passade sig helt enkelt inte alls på en buss.

Ni kanske kommer ihåg mitt gnälliga vinterskäggsinlägg här för några dagar sedan om att vintern var för varm för frost i skägget.

Well, nu har jag fått upprättelse av vädergudarna!

Idag gav jag mig ut på en tvåtimmars skidtur i sex minus och såhär fint frostigt/isigt blev mitt skägg. Nu känner jag att jag lätt kan mäta mig med grabbarna på Twitter. Lycka!

Skägg och skidglasögon går bra ihop i Åre! Här kommer de utlovade skidskäggen. Tack till Daniel, Vladimir, Bert, Viktor, Matt, Dan, Rob, Gustav, Bertil, Tarmo, Jonny, Peppe och Johan. Överst syns Skäggblogg-Axels frostiga mustasch.

Skägg #2 – Thomas Wassberg, svensk skidkung

I OS i Lake Placid 1980 slog Wassberg Juha Mieto från Finland med en enda hundradel på 15 km klassiskt. Nu gör han det igen.

På andra plats, för sitt utomordentligt frostiga/snoriga skidlöparskägg och sin stenhårda attityd, kommer Thomas Wassberg. Mannen som sägs ha sagt ”Smärttröskeln? Den skiter jag i” är en väldigt väldigt värdig tvåa.

Massor av sköna bilder från Wassbergs karriär från SVT – och en inblick i hans liv nuförtiden.