Ojojoj. Jag som redan var lite kär i Leif Pagrotsky. Nu börjar jag ladda för frieri!

Den socialdemokratiske före detta kulturministern (bland annat) och stolte skäggbäraren är tillbaka i gammal god form, visar den här bilden från sossarnas partihögkvarter idag (tack Johan Hilton för den).

För er som inte minns så rakade Paggan av sig skägget och auktionerade ut det i P3:s Musikhjälpen. Efter det såg han såhär deprimerande ut, men glädjande nog är nu skägget tillbaka. Och tillägget av pälsmössan är ju bara briljant.

Tack, Paggan. Tack.

I dag valde Europaparlamentets ledamöter ny talman, och bland kandidaterna finns två män med skägg.

Martin Schulz (t.v.), tysk socialdemokrat, vann omröstningen. Inte så konstigt, eftersom de två största grupperna i Europaparlamentet – konservativa EPP och socialdemokratiska S&D – hade gjort upp om att inneha talmansposten halva mandatperioden var.

Le Figaro skriver att Schulz har gått från anonymitet till maktposition genom att provocera åt olika håll, men hans skägg provocerar knappast. Kort och välansat sticker det inte ut, även om Schulz är en av få politiker i Europaparlamentet som har skägg.

Nirj Deva (mitten), brittisk tory, och Diana Wallis (t.h.), brittisk liberal, fanns också bland kandidaterna. Nirj Deva har ett ståtligare skägg än Schulz, tycker jag. Format till en spets under hakan ramar det in hans breda käkparti på ett bra sätt. Och kritvitt skägg är så snyggt att det nästan borde vara obligatoriskt att odla skägg för äldre män vars hår blir vitt.

Miljöpartiets kongress i Karlstad avslutas i dag. Skäggbloggens reporter på plats ser ett förhållandevis renrakat parti. En av dem som sticker ut i vimlet är dagens skägg, Johan Söderpalm.

Är det här ett miljöpartistskägg?
– Ja. Det är det. Helt klart.

Men man ser inte jättemånga skägg här på kongressen. Hur är trenden för skägg i Miljöpartiet?
– Den har nog varit lite nedåtgående. Peter Eriksson till exempel, han var mycket skäggigare i början. Birger Schlaug är ju inte heller lika skäggig idag, han har ansat.

– Man anpassar sig väl till det normativa och är lite mer mainstream och ska se bra ut och vara snygg och kunna nå ut till fler väljare. Men jag tror att trenden kommer att vända. Kanske blir det fler skägg på kongresserna.

– Det roliga med det här partiet är att vi har sån mångfald i partiet, det är så många olika stilar och typer. Vi är här för att ta politiska beslut och driva på vår vision, och då kan man göra det med skägg eller utan skägg, hippieutseende eller kostymnisse, det spelar ingen roll. Man är välkommen in i partiet och känner sig välkommen, upplever jag.

Lever bilden av Miljöpartiet som ett skäggigt parti kvar tycker du?
– Nej. Det gör det inte. Framtoningen i media är annorlunda. När vi kom till hånades vi för skäggen. Då tog man bilder på det och lyfte det: ”titta vad konstiga de är.” Nu är det inte så längre.

Det tog ingen lång stund innan nyheten om att Håkan Juholt föreslås bli S-ledare tog en obehaglig skruv. Svenska Dagbladets politiske analytiker Göran Eriksson skriver att valet av Håkan Juholt är ”ett nederlag för socialdemokratiska pr-proffs och partistrateger. De skulle hellre ha sett en partiledare som lutar mot mitten, och som inte har mustasch.”

Men Juholt har mål i mun och låter inte sådana lömska mustaschattacker stå obesvarade. Redan på presskonferensen fick Håkan Juholt en fråga om mustaschen. Enligt SVT svarade han då:

– Det bygger huvudsakligen på att Leif ”Loket” Olsson var oerhört framgångsrik med sin mustasch. Ett tag var det bara jag, han, och Saddam Hussein som hade mustasch. Nu är det bara jag och Loket kvar.

På twitter kan man roa sig med att söka på juholt mustasch. Dialogen svämmar över. ALLA pratar om muschen. T.ex:

Jag vet inte om jag ska glädjas över att svenska folket är så intresserade av mustascher, eller om jag ska deppa över att man inte lägger mer energi på att prata om politiken. Men nog är det kul att Sverige ser ut att få en partiledare med hår på läppen.

Så här ser skäggsituationen ut: ping @skaggbloggen Stor risk för rakning i kväll. http://plixi.com/p/57319052

Dock med en brasklapp: inväntar Mr X dom….

Det här lugnade mig och många andra. Mr X måste vara en person med god smak. Dessutom finns det ju INGEN med förstånd som hångelvägrar p.g.a. skägg. Men, det visade sig inom någon timme att Fredrick Federley umgås i fel kretsar:

Mr X:s första reaktion var nog inte till skäggets favör.

Strax:
Oooppps, halva borta.  http://plixi.com/p/57339079

Och en stund senare:
Nu är nyllet rent. Men hur gör alla på qx som tar bild på sig själva på toa? Svårt ju.  http://plixi.com/p/57339858

Fy tusan alltså. Om jag vore Fredrick skulle jag ta mig en funderare på om den här Mr X verkligen är något att ha. Hur som helst, Fredrick, skägget var snyggt så länge det varade! Nu väntar vi på att pognofilen Mr Y står på kö att fånga ditt hjärta så att det blir nån ordning på saker och ting.

Läs bakgrunden:
Skäggbloggen hindrar Fredrick Federley från att raka sig
Lyssna på rätt skäggröst

Vi tar det från början. Emil Källström twittrade: På Centerpartiets riksdagsgrupp nämner ingen elefanten i rummet: @federley och hans nya skägg.

Så skrev Federley själv och här är bilden han lade ut:

Vi på Skäggbloggen uppmanade landets twittrare att säga åt Federley att inte raka sig – och det gjorde bl.a. @andreasivarsson och @dedicategbg.

Och se! Fredrick Federley lyssnar naturligtvis på svenska folket (om än med ett bifogat hyvelhot):

Han verkar fortfarande tvehågsen. Så kära läsare, ni måste berätta för Fredrick Federley varför just han borde odla skägg. Han måste ändra sig innan tisdag. Kommentera det här inlägget. Skriv till @federley på twitter med taggen #odla och skriv brev till Centerpartiet.

Vi på Skäggbloggen ser redan att stubben klär honom och är övertygade om att Fredrick Federley kan ta upp kampen mot Leif Pagrotsky om Sveriges mest respektingivande politikerskägg. Sverige behöver skäggalternativ hos alliansen också, inte bara i oppositionen.

Det är den historiska bloggen Med öga för historia som genomfört ett stycke kulturarkeologi och samlat en herrans massa skägg, mustascher och andra märkliga kreationer från 1870 till 1920. En odyssé vi starkt rekommenderar!

Eller har du redan bestämt dig för ett parti, men vet inte vilken person du ska kryssa? Rösta med skägget!

Vi har skramlat fram en skäggig kandidat från respektive riksdagsparti. Vill du hitta en skäggig politiker i just din valkrets finns landets alla kandidater på valpejl.se.

Daniel Danielsson (c), Åre (Riksdag, kommun)

Mikael Trolin (fp), Haninge (Riksdag, landsting, kommun)

Yngve Andersson (kd), Gotland (Riksdag, kommun)

Sidney Holm (mp), Nacka (Kommun)

Carl-Axel Roslund (m), Malmö (Landsting, kommun)

Leif Pagrotsky (s), Göteborg (Riksdag)

Dror Feiler (v), Stockholm (Riksdag)

Som ni ser finns det borgerliga kandidater som gör sitt bästa för att kämpa mot föreställningen att skägget skulle vara paxat av vänstern.

Karl Marx, Fidel Castro och Friedrich Engels - rätt röda, rätt skäggiga.

En dag började Skäggbloggen-redaktionen (eh, well Eric och Axel alltså) diskutera politikerskägg. En mängd namn på kända historiska politiker räknades upp, men efter ett tag upptäckte vi något märkligt. Alla vi räknat upp var röda. Några visserligen mindre röda än andra, men inte ett enda blått skägg kom vi på och det ledde till den oundvikliga frågan. Varför?

Här kommer ett försök till förklaring:

John Stuart Mill - feta polisonger

Tänk på gubbar som Karl Marx, Friedrich Engels och Fidel Castro. Inga konservativa gossar. Men väl så skäggiga.

Marx och Engels som bland annat skrev Det kommunistiska manifestet och jätteverket Kapitalet hade båda gigantiska skägg. Som det anstod en filosof i Tyskland i andra halvan av 1800-talet. Om man istället jämför med den liberale tänkaren John Stuart Mill så hade han yviga polisonger – som var modernt i Storbritannien i första halvan av 1800-talet. Det handlar om mode helt enkelt. Hade kommunismen fötts i England i början av 1800-talet så hade vi aldrig förknippat socialister med skägg. Kanske.

För sen har vi ju Fidel Castro. Bärare av det revolutionära skägget. Direkt från djungeln upp i talarstolen, glöm aldrig tiden som gerillasoldat kämpandes mot makten och så vidare. Hade det inte varit för Fidel Castro och hans compadres så hade kanske bilden av politikerskägget sett annorlunda ut.

Se där två anledningar till att skägg är vänster. Sen har jag för mitt liv inte lyckats komma på var man ska passa in Leif Pagrotsky i det här, men det är nog en annan historia…

Skägg #3
Juha Mieto, finsk skidåkare

Ett enormt finskt rågbrödsskägg, nedtryckt i en liten blå sparkdräkt. Mannen som fick stryk av Tomas Wassberg med en ynka hundradel på OS i Lake Placid 1980 skidar självklart in på tredje plats på sportskäggslistan.

Festlig fakta: Mieto bytte så småninom sin idrottskarriär mot en politisk sådan och är numera riksdagsledamot i Finland. Men sitt skägg har han kvar. Stort, säger vi på skäggbloggen!