Kategoriarkiv: Bloggskäggen

Bloggskäggen

Bloggen vilar – men finns kvar

Skrivet av

Det kommer knappast som någon nyhet: bloggen uppdateras inte för tillfället. Eftersom vi inte vill smyga iväg i tysthet skriver vi ändå detta inlägg för att ge vår paus tillkänna; må så vara att det sker knappt två månader efter senaste inlägget. Nå.

Det var nyfikenhet som fick oss att starta Skäggbloggen i januari 2010, nyfikenhet på vad det fanns för dolda historier att gräva fram om skägg och skäggbärare. Idén föddes på en glöggfest då Axel (nybliven skäggbärare sedan några veckor) hoppade på Eric (i traditionsenligt vinterskägg) med en kanonad av frågor om skäggbärandets väsen. Efter att en hel kväll ha pratat om allt från skäggkomplex till iakttagelser om andra skäggiga män insåg vi att vi hade hittat ett ämne som det skrevs alldeles för lite om – bloggen blev vårt sätt att försöka ändra på den saken.

Vi upptäckte snart att vår nyfikenhet inte stillades. Ju fler personer vi intervjuade, ju fler frågor om skäggvård vi slängde ur oss, ju fler skäggnyheter vi hittade på nätet, desto mer insåg vi att ämnet skägg är outtömligt.

Det som hela tiden har sporrat oss vidare är den fantastiska responsen från alla människor som bidragit med innehåll till den här bloggen. Det är egentligen fel att kalla er ”läsare”, för detta passiva ord förmedlar inte det faktum att det är hundratals, tusentals människor som hela tiden har matat oss med idéer, länkar, bilder, frågor, tips, berättelser, kommentarer och massor av uppmuntran. Vi är väldigt ödmjuka inför det faktum att denna blogg är ett kollektivt verk. Det må vara Axels och Erics signaturer som syns på blogginläggen, men det är många många människor som har medverkat.

Vi kan inte tacka dig nog. Just dig, just du som läser det här. Tack. Utan dig hade denna blogg inte kunnat finnas.

Att det nu har blivit så glest mellan blogginläggen beror till stor del på att vi båda har haft väldigt mycket att göra på annat håll det senaste halvåret. Våra liv har inte erbjudit tillräckligt med tid till bloggen.

Men det är också så att vi efter fyra år av skäggbloggande behöver ta en paus. När vi började trodde vi inte att bloggen skulle leva kvar så här länge. Det är inte så att vår nyfikenhet på skägg är stillad – vi vet att det finns mer att upptäcka – men vi har hunnit snudda vid väldigt många infallsvinklar på ämnet och vi känner att vi har uppnått det vi vi ville göra när vi började, nämligen att berätta många av de typer av berättelser som skägg bär på.

Vi känner att vi har bidragit med vår insats för samtalet om ansiktsbehåring. Och vi är omåttligt glada och stolta över att vårt bidrag har blivit bestående i form av Skäggboken.

För att en blogg ska vara meningsfull behöver den uppdateras regelbundet. Istället för att pytsa ut ett inlägg varannan månad har vi istället beslutat att nu låta bloggen vila. Även på twitter, instagram och facebook tar vi en paus.

Men lugn: bloggen försvinner inte. Skäggbloggen.se kommer att ligga kvar på nätet, vilket betyder att du kommer åt alla blogginlägg vi har skrivit och alla initierade och inspirerande läsarkommentarer. Botanisera gärna i vårt arkiv efter ämnesord eller datum. Eller varför inte: gå direkt till alla inlägg med skäggvårdstips, listan över barberarsalonger, eller surfa vidare via länkar till andra skäggsidor.

Vi ska inte utesluta att det blir nyproduktion av blogginlägg längre fram. Så vi säger inte adjö, utan på återseende.

Skäggiga hälsningar,
Eric och Axel

625-sv-axel_eric

Mustaschen – som en lustig hatt

Skrivet av

mustaschodla

Efter tvåochetthalvt år med helskägg var det dags för något nytt. Jag hade pratat om det länge, faktiskt ända sedan förra våren. Bland Skäggbloggsföljarna gick debattens vågor höga. Då bestämde jag mig. Nu har det gått en dryg vecka sedan jag tog in barnen i badrummet och lät dem häpet titta på när jag körde trimmern över hakan och blev Mustaschmannen. Först nu börjar jag vänja mig.

Det var omtumlande på flera plan. Dels chocken över att plötsligt få se sin haka igen, komplett med en liten dubbelhaka som inte fanns där i oktober 2011. Dels den otroligt framträdande plats min mustasch nu tog. Ingen på jobbet hade sett mig utan skägg så där blev det stor uppståndelse. Det kändes lite som att ha en lustig hatt på mig – jag själv kunde inte riktigt ta mig på allvar och jag märkte hur jag liksom skämtade bort mustaschen. Jag tänkte att jag skulle vänja mig efter några dagar. Min fru var också skeptisk, men om det berodde på mustaschen eller om det var för att hon inte längre kände igen mig kunde ingen av oss avgöra. Barnen tyckte allt var helfestligt.

Det känns bättre nu. Det är kul att få uppmärksamhet igen – lite som när jag hade skägg för några år sedan – och jag får komplimanger av folk som tycker att jag borde ha kvar den. Jag vaxar den flera gånger om dagen för att hålla rätta snurren. Jag motstår numera impulsen att skämta bort mustaschen, men problemet är att jag fortfarande inte själv kan ta den riktigt på allvar och det är ett problem.

För jag vill inte ha en ironisk mustasch. Ska jag ha en skäggfrisyr ska den inte vara på skoj – det är inte roligt att alltid gå omkring med en lustig hatt på huvudet. Samtidigt vill jag inte vara en person som tar sin mustasch på FÖR stort allvar – jag menar, det är ju bara hår i ansiktet. Jag kanske inte är en mustaschmänniska i alla fall.

Nu ska jag ha kvar den ett litet tag till, sen ska jag kanske trimma ner den lite och se hur det känns. Det vore hemskt kul att höra era mustasch-erfarenheter här.

 

Vi vet att vi varit sega på sistone

Skrivet av

Kära läsare,

Sedan årsskiftet har frekvensen för nya blogginlägg saktat ner, som ni märker och som några har påpekat. Vi hoppas att ni har tålamod med detta. Skäggbloggen försvinner inte, men tyvärr händer det i perioder att vi (Eric & Axel) har mindre tid än annars att ägna åt bloggandet. Så blir det när man driver en blogg ideellt och livets övriga aktiviteter ibland pockar på uppmärksamhet.

Nytillkomna läsare såväl som veteraner kan alltid bläddra i vårt arkiv (jag blir ibland själv förvånad när jag upptäcker nåt gammalt inlägg som jag hade glömt att vi skrivit), eller gå till det allra första inlägget från 10 januari 2010 och bläddra framåt. Eller varför inte besöka nån av alla de andra underbara skäggsajter som finns på nätet?