Vi ses på skäggfesten i Göteborg på lördag!

Skrivet av

Nu på lördag är det en stor skäggfest i Göteborg. Vi på Skäggbloggen kommer att vara där med fotograf-Anders (som har tagit fotona till Skäggboken). Kom och häng!

Eric, Axel och Anders på En Karl Med Skägg för två år sedan.

Eric, Axel och Anders på En Karl Med Skägg för två år sedan.

Det är En Karl Med Skägg som går av stapeln 22 oktober. Först blir det herr- och livsstilsmässa, kl 12–16. Och på kvällen blir det fest från klockan 20 när tävlingen Årets Skägg går av stapeln.

Plats: Auktionsverket Kulturarena, Tredje Långgatan 9, Göteborg

Vill du ha ett signerat exemplar av Skäggboken till ett extra bra pris så rekommenderar vi att du dyker upp på mässan under dagen! Det kommer också att finnas många andra försäljare på plats – och en utställning med Anders Bergstedts vackra foton från Skäggboken.

Den som vill vara riktigt skäggsocial har också en förfest på fredagen och en frukost på söndagen att hänge sig åt.

Mer info finns också på enkarlmedskagg.se.

Vi ses i Göteborg på lördag!

Skägghösten är här – med fester och mästerskap

Skrivet av

Vi måste bara väcka Skäggbloggen till liv från sin dvala, för kolla här: Det är två stora skäggtävlingar på gång i höst! Med tillhörande skäggfester!

Skäggfesterna uppgraderar sig jämfört med tidigare år. World Beard Day Sverige lägger till en skäggtävling. Samtidigt flyttar En Karl Med Skägg hela kalaset till Göteborg.

World Beard Day, 3 september, Stockholm

wbd_big2817

Först, på lördag 3 september, är det alltså dags för World Beard Day i Stockholm.

– Förra året blev en succé och det har pratas om den i sociala medier efter det. Så i år samlar vi hela ”skäggsverige” till en gemensam fest, där killar med skägg, skäggvårdstillverkare och barberare kan träffas, knyta kontakter och helt enkelt ha kul tillsammans, säger arrangören Karin Fahlström i ett pressmeddelande.

Bland aktiviteterna: Flera barberare kommer att trimma skägg för välgörenhet, och barberare kommer att battla på scen. Bearded Villains ordnar en skäggparad från Medborgarplatsen, och det blir en utställning med svenska skäggkonstnärer.

Och så går tävlingen Swedish Beard & Moustache Competition 2016 av stapeln. Det blir en skäggtävling av klassiskt internationellt snitt under ledning av Svenska Mustaschklubben och World Beard & Moustache Association. Med fem olika tävlingsklasser, från Full Natural Beard till Handlebar Moustache, kommer det att bli stor variation bland de tävlande.

Var och när?
Lördag 3 september 2016, kl 14–22 på Arenavägen 75, under Tele2 Arena.

Läs mer om evenemanget här:
worldbeardday.se/world-beard-day-2016/
facebook.com/events/2046513978906213/

En Karl Med Skägg, 22 oktober, Göteborg

EKMS_headerbild-cartoon

Lite senare i höst, 22 oktober, blir det Göteborgs tur att ha en stor skäggala. En Karl Med Skägg har de senaste åren blivit en uppmärksammad tävling. Konceptet i år är ungefär detsamma som tidigare år: den som vill delta laddar upp sin bild på enkarlmedskagg.se, en jury utser därefter tio finalister som går vidare till final.

I år kringgärdas skäggfinalen av en herr- och livsstilsmässa till en hel helg med evenemang i Göteborg. På dagtid under lördagen kommer det att vara en marknad med försäljare av allt från skäggprodukter till olika accessoarer, samtidigt som det blir utställning av skäggkonstverk. På kvällen blir det fest och tävlingsfinal.

Var och när?
Huvudevenemanget äger rum lördag 22 oktober i Göteborg på Auktionsverket Kulturarena. Det är dessutom aktiviteter kvällen innan och morgonen efter.

Läs mer om evenemanget här:
enkarlmedskagg.se
facebook.com/events/1182197928505447/

Många svenska mästare blir det …

Det är fantastiskt kul att se att skäggfesterna blir större och fler för varje år och att engagemanget för skägg bara växer och växer.

Som vi brukar säga: Ryktet om skäggets död är starkt överdrivet!

Det största huvudbryet när tävlingsscenen växer på det här sättet blir väl vilken vinnare som med starkast pondus kan säga att han har Sveriges snyggaste skägg. Det blir roligt att landet snart kommer att krylla av skäggmästare – från tävlingar med helt olika stil och upplägg.

Vi på Skäggbloggen kommer att försöka delta på bägge de här evenemangen (även om vi inte är säkra på att vi bägge lyckas närvara på bägge). Om du ser oss på skäggfesterna får du gärna komma och säga hej!

Skägg får tidningar att strunta i att granska källor

Skrivet av

Svenska tidningar sprider åter en felaktig skäggnyhet. Det är TT som under helgen skrev att forskare ska ha kommit fram till att ”den moderne mannen känner sig hotad av andra män och försöker se aggressivare ut genom ansiktsbehåringen.” Fel fel fel fel fel fel fel.

En korrekt ingress hade istället varit: Att män har skäggväxt och blir skalliga hänger samman med att människan är en art som lever i stora grupper.

Den aktuella forskningen handlar nämligen inte om den moderne mannen. Den handlar inte om varför män i dag väljer att frisera sitt ansiktshår på ett visst sätt. Studien handlar om den evolutionära utvecklingen av visuella karaktärsdrag hos hanar av olika arter av primater.

Det här hade förstås journalisten på TT också vetat om hen hade brytt sig om att läsa den vetenskapliga artikeln i fråga (Are badges of status adaptive in large complex primate groups?, Evolution and Human Behavior. Sammanfattning längre ner i detta inlägg.) Det är aldrig svårt att hitta originalkällan och åtminstone läsa abstract på vetenskapliga studier.

Istället verkar man den här gången ha fastnat vid ett pressmeddelande från University of Western Australia, där någon ivrig PR-person har skrivit ingressen ”Are beards ‘in’ again because guys are under pressure? Maybe.” Nyckelordet här är ”maybe”. Resten av pressmeddelandet återkommer nämligen inte på något sätt till den första meningen. Och det gör inte forskningsstudien heller.

När kan man strunta i källkritik?
Så varför blir det så här? Menar TT att vetenskap är ett ämne som tillåter att man struntar i att kolla fakta? Vilka andra fall finns i så fall där redaktionen tycker att man inte behöver ägna sig åt källkritik? Behärskar de källkritik överhuvudtaget?

Det här är frågor jag skulle vilja ha svar på, eftersom TT är en källa för nästan samtliga svenska nyhetsredaktioner. Det är inte samhällsomstörtande att det felrapporteras om skägg, men det är ett problem att TT och Sveriges största nyhetsredaktioner tydligen tycker att det finns situationer när man inte behöver kolla källor.

Det här är naturligtvis inte unikt för skägg-rapporteringen. Det finns gott om andra exempel på att svenska redaktioner leker viskleken utan att kontrollera sina källor.

Men det är något med skägg som konsekvent får samtliga Sveriges journalister att tappa fattningen.

Alla vill skratta åt hipstern
Det vet vi, för ganska ofta ringer journalister oss på Skäggbloggen och vill att vi ska kommentera skäggnyheter. Det brukar låta så här: ”En ny studie visar att hipster är löjliga och att skägget är helt ute. Vad säger ni om det?”

Jag tror att de är ute efter att vi ska inta rollen som skäggförespråkare och att vi ska säga nåt i stil med ”sluta förtala våra fina fina hipsterskägg”.

Det är inte fråga om nån faktakoll i alla fall. För när vi säger ”Studien du refererar till visar inte alls det du påstår att den säger, så din nyhetsvinkel håller inte” blir inte följden att redaktionen ställer nyheten och går vidare till att rapportera om nåt annat. Följden blir inte heller att de rättar vinkeln. Utan de rapporterar om sin ursprungliga vinkel ändå.

Det är som om det finns en omättlig törst efter att få sätta putslustiga rubriker om skägg. Extra kittlande blir det tydligen när man kan antyda att forskare bekräftar att hipsters är löjliga. (Och jag är ledsen att göra en besvikna, men det finns fler än hipsters som har skägg …)

Förra året rapporterades det flitigt och felaktigt att vi skulle ha nått ”peak beard” och dessförinnan spreds felaktig information om hur skägg skyddar mot UV-strålning.

Jag ska ta och ge några tips till alla journalister som någon gång ställs inför att rapportera om ny forskning.

Grundkurs i vetenskapsjournalistik
Om du läser om en forskningsstudie i Daily Mail eller ett pressmeddelande behöver du inte citera denna sekundärkälla. Du kan gå direkt till originalet!

Det tar sällan särskilt lång tid att söka rätt på en vetenskaplig artikel. Tidskrifterna publicerar alltid en sammanfattning (abstract) av artiklarna på nätet. Där kan du skaffa en snabb överblick om det är bråttom.

Om du vill ha tag på artikeln som PDF går det oftast bra att mejla någon av författarna, eller kanske universitetets kommunikationsavdelning.

Det kan också vara värt att ringa en svensk forskare inom samma forskningsområde som kan hjälpa till att bedöma hur relevant studien är.

På varje universitet finns en kommunikationsavdelning. Där sitter människor som försöker få tidningar att skriva om universitetets forskning. Ofta gör de ett bra jobb för att sammanfatta och förenkla forskning. Men inte alltid, som det här exemplet visar. Använd pressmeddelandet som ett första verktyg för att sålla om en artikel är intressant, men gå alltid till själva artikeln för att göra en slutlig bedömning av nyhetsvärde och vinkel.

Sammanfattning av den här forskningsstudien

Om TT hade följt den här checklistan hade de fått reda på följande:

Forskarna Cyril C. Grueter, Karin Isler, Barnaby J. Dixson ville undersöka hypotesen att könsdimorfism (alltså att hanar och honor av samma art har olika utseende) är mer markant hos arter som lever i större sociala grupper, eftersom det där gäller att snabbt kunna göra en bedömning av t.ex. en hanes sociala status, aggressivitet eller allmänna duglighet. Bakgrunden är tanken att prålig utsmyckning hos hanar kan spela en roll i det sexuella urvalet hos djur: antingen för att attrahera honor eller för att skicka en signal till andra hanar att hålla sig undan. (Hos rhesusapor, t.ex., får hanar med rödare ansikten para sig mer än blekare hanar. Gorillahanar med stor hjässa omgärdas av fler honor och deras ungar har bättre överlevnad.)

Forskarna gjorde en statistisk analys av 154 olika arter av primater. De kom fram till att hos primater som lever i stora grupper med mer komplex social struktur har hanar mer utvecklade visuella karaktärsdrag som skiljer dem från honorna. Detta skulle kunna vara ett tecken på att det naturliga urvalet stärker drag som signalerar individuell identitet, social status, dominans eller attraktivitet i stora grupper där det kan uppstå konflikter.

Detta skulle kunna vara intressant nog att rapportera utan att förvanska resultatet till att handla om varför den moderne mannen odlar skägg.

I sin avslutande analys konstaterar Cyril Grueter och de andra forskarna att de signaler som skägg sänder ut är helt olika beroende på kulturell kontext. Att diskutera vilka sociala mekanismer som ligger bakom valet av olika skäggfrisyrer, eller hårfrisyrer, eller val av byxor och skor och örhängen, är naturligtvis intressant i sig. Men det är inte det som är ämnet för den här studien.

Till sist: Ända sedan Darwins dagar har man försökt leda i bevis ifall skägget har överlevt evolutionen eftersom det är en prydnad som eggar och behagar kvinnor, eller om det är eftersom det gör nytta i kampen mot andra män. Det finns ingen konsensus om vilken av de här typerna av sexuell selektion som har gett män skägg, även om mycket tyder på att skägg inte främst är ett sexigt attribut, utan snarare en sorts tuppfäktningsaccessoar. Vill du läsa mer om detta har vi skrivit ett helt kapitel om evolutionsforskares och psykologers förklaringar till skäggets existens i Skäggboken.

Referens:
Grueter, Cyril C. et al.: ”Are badges of status adaptive in large complex primate groups?”, Evolution and Human Behavior, Published Online: March 14, 2015
DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.evolhumbehav.2015.03.003