Utvalt inlägg

Bloggen vilar – men finns kvar

Skrivet av

Det kommer knappast som någon nyhet: bloggen uppdateras inte för tillfället. Eftersom vi inte vill smyga iväg i tysthet skriver vi ändå detta inlägg för att ge vår paus tillkänna; må så vara att det sker knappt två månader efter senaste inlägget. Nå.

Det var nyfikenhet som fick oss att starta Skäggbloggen i januari 2010, nyfikenhet på vad det fanns för dolda historier att gräva fram om skägg och skäggbärare. Idén föddes på en glöggfest då Axel (nybliven skäggbärare sedan några veckor) hoppade på Eric (i traditionsenligt vinterskägg) med en kanonad av frågor om skäggbärandets väsen. Efter att en hel kväll ha pratat om allt från skäggkomplex till iakttagelser om andra skäggiga män insåg vi att vi hade hittat ett ämne som det skrevs alldeles för lite om – bloggen blev vårt sätt att försöka ändra på den saken.

Vi upptäckte snart att vår nyfikenhet inte stillades. Ju fler personer vi intervjuade, ju fler frågor om skäggvård vi slängde ur oss, ju fler skäggnyheter vi hittade på nätet, desto mer insåg vi att ämnet skägg är outtömligt.

Det som hela tiden har sporrat oss vidare är den fantastiska responsen från alla människor som bidragit med innehåll till den här bloggen. Det är egentligen fel att kalla er ”läsare”, för detta passiva ord förmedlar inte det faktum att det är hundratals, tusentals människor som hela tiden har matat oss med idéer, länkar, bilder, frågor, tips, berättelser, kommentarer och massor av uppmuntran. Vi är väldigt ödmjuka inför det faktum att denna blogg är ett kollektivt verk. Det må vara Axels och Erics signaturer som syns på blogginläggen, men det är många många människor som har medverkat.

Vi kan inte tacka dig nog. Just dig, just du som läser det här. Tack. Utan dig hade denna blogg inte kunnat finnas.

Att det nu har blivit så glest mellan blogginläggen beror till stor del på att vi båda har haft väldigt mycket att göra på annat håll det senaste halvåret. Våra liv har inte erbjudit tillräckligt med tid till bloggen.

Men det är också så att vi efter fyra år av skäggbloggande behöver ta en paus. När vi började trodde vi inte att bloggen skulle leva kvar så här länge. Det är inte så att vår nyfikenhet på skägg är stillad – vi vet att det finns mer att upptäcka – men vi har hunnit snudda vid väldigt många infallsvinklar på ämnet och vi känner att vi har uppnått det vi vi ville göra när vi började, nämligen att berätta många av de typer av berättelser som skägg bär på.

Vi känner att vi har bidragit med vår insats för samtalet om ansiktsbehåring. Och vi är omåttligt glada och stolta över att vårt bidrag har blivit bestående i form av Skäggboken.

För att en blogg ska vara meningsfull behöver den uppdateras regelbundet. Istället för att pytsa ut ett inlägg varannan månad har vi istället beslutat att nu låta bloggen vila. Även på twitter, instagram och facebook tar vi en paus.

Men lugn: bloggen försvinner inte. Skäggbloggen.se kommer att ligga kvar på nätet, vilket betyder att du kommer åt alla blogginlägg vi har skrivit och alla initierade och inspirerande läsarkommentarer. Botanisera gärna i vårt arkiv efter ämnesord eller datum. Eller varför inte: gå direkt till alla inlägg med skäggvårdstips, listan över barberarsalonger, eller surfa vidare via länkar till andra skäggsidor.

Vi ska inte utesluta att det blir nyproduktion av blogginlägg längre fram. Så vi säger inte adjö, utan på återseende.

Skäggiga hälsningar,
Eric och Axel

625-sv-axel_eric

Skägg får tidningar att strunta i att granska källor

Skrivet av

Svenska tidningar sprider åter en felaktig skäggnyhet. Det är TT som under helgen skrev att forskare ska ha kommit fram till att ”den moderne mannen känner sig hotad av andra män och försöker se aggressivare ut genom ansiktsbehåringen.” Fel fel fel fel fel fel fel.

En korrekt ingress hade istället varit: Att män har skäggväxt och blir skalliga hänger samman med att människan är en art som lever i stora grupper.

Den aktuella forskningen handlar nämligen inte om den moderne mannen. Den handlar inte om varför män i dag väljer att frisera sitt ansiktshår på ett visst sätt. Studien handlar om den evolutionära utvecklingen av visuella karaktärsdrag hos hanar av olika arter av primater.

Det här hade förstås journalisten på TT också vetat om hen hade brytt sig om att läsa den vetenskapliga artikeln i fråga (Are badges of status adaptive in large complex primate groups?, Evolution and Human Behavior. Sammanfattning längre ner i detta inlägg.) Det är aldrig svårt att hitta originalkällan och åtminstone läsa abstract på vetenskapliga studier.

Istället verkar man den här gången ha fastnat vid ett pressmeddelande från University of Western Australia, där någon ivrig PR-person har skrivit ingressen ”Are beards ‘in’ again because guys are under pressure? Maybe.” Nyckelordet här är ”maybe”. Resten av pressmeddelandet återkommer nämligen inte på något sätt till den första meningen. Och det gör inte forskningsstudien heller.

När kan man strunta i källkritik?
Så varför blir det så här? Menar TT att vetenskap är ett ämne som tillåter att man struntar i att kolla fakta? Vilka andra fall finns i så fall där redaktionen tycker att man inte behöver ägna sig åt källkritik? Behärskar de källkritik överhuvudtaget?

Det här är frågor jag skulle vilja ha svar på, eftersom TT är en källa för nästan samtliga svenska nyhetsredaktioner. Det är inte samhällsomstörtande att det felrapporteras om skägg, men det är ett problem att TT och Sveriges största nyhetsredaktioner tydligen tycker att det finns situationer när man inte behöver kolla källor.

Det här är naturligtvis inte unikt för skägg-rapporteringen. Det finns gott om andra exempel på att svenska redaktioner leker viskleken utan att kontrollera sina källor.

Men det är något med skägg som konsekvent får samtliga Sveriges journalister att tappa fattningen.

Alla vill skratta åt hipstern
Det vet vi, för ganska ofta ringer journalister oss på Skäggbloggen och vill att vi ska kommentera skäggnyheter. Det brukar låta så här: ”En ny studie visar att hipster är löjliga och att skägget är helt ute. Vad säger ni om det?”

Jag tror att de är ute efter att vi ska inta rollen som skäggförespråkare och att vi ska säga nåt i stil med ”sluta förtala våra fina fina hipsterskägg”.

Det är inte fråga om nån faktakoll i alla fall. För när vi säger ”Studien du refererar till visar inte alls det du påstår att den säger, så din nyhetsvinkel håller inte” blir inte följden att redaktionen ställer nyheten och går vidare till att rapportera om nåt annat. Följden blir inte heller att de rättar vinkeln. Utan de rapporterar om sin ursprungliga vinkel ändå.

Det är som om det finns en omättlig törst efter att få sätta putslustiga rubriker om skägg. Extra kittlande blir det tydligen när man kan antyda att forskare bekräftar att hipsters är löjliga. (Och jag är ledsen att göra en besvikna, men det finns fler än hipsters som har skägg …)

Förra året rapporterades det flitigt och felaktigt att vi skulle ha nått ”peak beard” och dessförinnan spreds felaktig information om hur skägg skyddar mot UV-strålning.

Jag ska ta och ge några tips till alla journalister som någon gång ställs inför att rapportera om ny forskning.

Grundkurs i vetenskapsjournalistik
Om du läser om en forskningsstudie i Daily Mail eller ett pressmeddelande behöver du inte citera denna sekundärkälla. Du kan gå direkt till originalet!

Det tar sällan särskilt lång tid att söka rätt på en vetenskaplig artikel. Tidskrifterna publicerar alltid en sammanfattning (abstract) av artiklarna på nätet. Där kan du skaffa en snabb överblick om det är bråttom.

Om du vill ha tag på artikeln som PDF går det oftast bra att mejla någon av författarna, eller kanske universitetets kommunikationsavdelning.

Det kan också vara värt att ringa en svensk forskare inom samma forskningsområde som kan hjälpa till att bedöma hur relevant studien är.

På varje universitet finns en kommunikationsavdelning. Där sitter människor som försöker få tidningar att skriva om universitetets forskning. Ofta gör de ett bra jobb för att sammanfatta och förenkla forskning. Men inte alltid, som det här exemplet visar. Använd pressmeddelandet som ett första verktyg för att sålla om en artikel är intressant, men gå alltid till själva artikeln för att göra en slutlig bedömning av nyhetsvärde och vinkel.

Sammanfattning av den här forskningsstudien

Om TT hade följt den här checklistan hade de fått reda på följande:

Forskarna Cyril C. Grueter, Karin Isler, Barnaby J. Dixson ville undersöka hypotesen att könsdimorfism (alltså att hanar och honor av samma art har olika utseende) är mer markant hos arter som lever i större sociala grupper, eftersom det där gäller att snabbt kunna göra en bedömning av t.ex. en hanes sociala status, aggressivitet eller allmänna duglighet. Bakgrunden är tanken att prålig utsmyckning hos hanar kan spela en roll i det sexuella urvalet hos djur: antingen för att attrahera honor eller för att skicka en signal till andra hanar att hålla sig undan. (Hos rhesusapor, t.ex., får hanar med rödare ansikten para sig mer än blekare hanar. Gorillahanar med stor hjässa omgärdas av fler honor och deras ungar har bättre överlevnad.)

Forskarna gjorde en statistisk analys av 154 olika arter av primater. De kom fram till att hos primater som lever i stora grupper med mer komplex social struktur har hanar mer utvecklade visuella karaktärsdrag som skiljer dem från honorna. Detta skulle kunna vara ett tecken på att det naturliga urvalet stärker drag som signalerar individuell identitet, social status, dominans eller attraktivitet i stora grupper där det kan uppstå konflikter.

Detta skulle kunna vara intressant nog att rapportera utan att förvanska resultatet till att handla om varför den moderne mannen odlar skägg.

I sin avslutande analys konstaterar Cyril Grueter och de andra forskarna att de signaler som skägg sänder ut är helt olika beroende på kulturell kontext. Att diskutera vilka sociala mekanismer som ligger bakom valet av olika skäggfrisyrer, eller hårfrisyrer, eller val av byxor och skor och örhängen, är naturligtvis intressant i sig. Men det är inte det som är ämnet för den här studien.

Till sist: Ända sedan Darwins dagar har man försökt leda i bevis ifall skägget har överlevt evolutionen eftersom det är en prydnad som eggar och behagar kvinnor, eller om det är eftersom det gör nytta i kampen mot andra män. Det finns ingen konsensus om vilken av de här typerna av sexuell selektion som har gett män skägg, även om mycket tyder på att skägg inte främst är ett sexigt attribut, utan snarare en sorts tuppfäktningsaccessoar. Vill du läsa mer om detta har vi skrivit ett helt kapitel om evolutionsforskares och psykologers förklaringar till skäggets existens i Skäggboken.

Referens:
Grueter, Cyril C. et al.: ”Are badges of status adaptive in large complex primate groups?”, Evolution and Human Behavior, Published Online: March 14, 2015
DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.evolhumbehav.2015.03.003

Vintagefestival – snacka skägg med oss i Uppsala nästa helg!

Skrivet av

rafpilotVi avbryter avbrottet för ett kort meddelande:

Nästa lördag (28 mars 2015) kommer Skäggboks-Eric till Vintagefestivalen i Uppsala!

Under en timmes tid blir det snack om varför skägg har blivit så vanligt just nu, varför det försvann i början av 1900-talet och vad skägget har för betydelse. Samt om det är så att män med skägg får ligga mer? Ett och annat exemplar av Skäggboken kommer att finnas till försäljning.

Så befinner du dig i/nära Uppsala 28 mars, kom till Vintagefestivalen kl 12.00 – det vore grymt kul att snacka skägg med er!

Vintagefestivalen är en mässa/festival för alla som är nyfikna på vintage. Det är både en mässa och en mötesplats, förra året hade man 1 500 besökare. Info om evenemanget hittar du på www.vintagefestival.se.

Skärmavbild 2015-03-22 kl. 08.50.41

Sveriges snyggaste skägg: Kristofer Larsson

Skrivet av

Vinnaren! Kristofer Larsson är segrare i årets #skäggfest och firas på scen. Värdig vinnare!

Ett foto publicerat av Skäggbloggen (@skaggbloggen) den

Sveriges snyggaste skägg sitter på Kristofer Larsson – åtminstone enligt publiken på skäggfesten ”En karl med skägg” som gick av stapeln i Malmö i lördags.

Vi vet: du som är skäggintresserad har redan snappat upp detta. Men vi lägger ut det här inlägget enligt principen ”bättre sent än aldrig”, så att vi också kan passa på att länka till en del av rapporteringen om den här skäggtävlingen:

Snyggaste skägget vinner – Sydsvenskan.
Kristofer drog längsta skäggstrået i SM – Kvällsposten
Han har snyggaste skägget – SVT Gomorron Sverige
Kristofer vann skäggtävling – Hallands Nyheter
Iman har Sveriges näst snyggaste skägg – SR Sjuhärad

Trots att en ärofull skäggtitel stod på spel präglades stämningen mellan de tio tävlande mer av kärleksfullt samarbete än hård konkurrens. Skäggbloggen var självklart på plats i lördags – och vi kan rapportera att de tävlande bakom kulisserna delade med sig av skäggvax och andra attiraljer för att hjälpa varandra att se så bra ut som möjligt på scenen.

Kolla in bilder från En karl med skägg på Instagram: