Kategoriarkiv: Pappaskägg

Pappaskägg

Skäggravid: Linus odlar ett skägg i väntan på att barnet ska födas

Skrivet av

Det började, som så ofta i 2010-talets Sverige, med en hashtag på instagram.

#skäggravid

Det väckte min nyfikenhet. Flera bilder utlagda på en kille vars skägg långsamt blir längre. Den skäggravide visade sig heta Linus Bringsaas och hans idé är lika enkel som genial. Jag önskar att jag kommit på samma sak själv under någon av min frus två graviditeter. Här är hans historia.

skaggravidDet hela började egentligen redan för två år sedan då min nära vän Thomas väntade barn.
Jag som då var på jobbuppdrag i Afghanistan blev väldans glad då vi pratade över telefon och han berättade att han skulle bli far.

Inspirerad av hockeyn och dess slutspelsskägg fick han för sig att göra ett eget litet slutspel och spara skägg i de resterande 5 månaderna.. Överlycklig, över tanken att äntligen få ha en annan anledning än att det bara är snyggt, började jag också inspirerad av millitären att odla.
Men föll för grupptrycket och rakade av mig allt när ”slutspelet” var över.

Nu två år senare tänkte jag att jag kunde göra en rolig grej av det nu när jag och min flickvän också skall ha barn, i februari månad. Därför började jag odla nästan direkt när vi fick det glada beskedet om att vi skall bli föräldrar. Ligger dock efter hennes ”riktiga” graviditet med ca tio veckor, men kanske kan man kompensera det i efterhand!
Är just nu i vecka 8,7 eller 61 dagar. Beräknad tid för barnet är femte februari och det skulle innebära 201 fantastiska dagar eller 28,7 veckor av ständigt odlande. Så istället för att vara skengravid tänkte jag att vi män måste också få ha någonting som växer, som vi kan ta hand om och bära under en hel graviditet. Kort och gott, hur äckligt än namnet låter så är det en skäggraviditet.

Jag ansar skägget och fixar till kanterna, men klipper inget på längden. Kammar det morgon och kväll, använder balsam i skägget för att det inte skall klia och mustasch-vax får både muschen och skägget, när jag skall träffa svärföräldrarna.

De flesta tycker nog att jag är knäpp och konstig, kan egentligen inte säga emot dem heller. Dock gör jag det som en rolig grej och mest för att jag själv vill se hur långt skägg jag kan få och sen har jag som så säkert många drömmen om att segla de sju haven iförd en seglarmössa och en lång svart rock med tillhörande tobakspipa och självklart, ett riktigt mastodontistiskt skägg. Är det inte ett ord så skapar jag det här och nu!

Jag tänker att jag nog kommer ha separationsångest över bara tanken på att skiljas från skägget igen.

Mvh Linus Bringsaas

Finns det fler skäggravida där ute? Hör av er och berätta är ni snälla! Och följ Linus projekt på #Skäggravid.

”Rakad känner jag mig ung och meningslös”

Skrivet av

Vi fortsätter temat från igår – intervjuer med pappabloggare om pappaskägg.

Skägget verkar för de pappor som vi pratat med skapa en känsla av riktning och trygghet hos dem själva, en trygghet som förhoppningsvis ska föras över till barnen. Kalle Carmback skulle vilja odla ett riktigt helskägg, men har för dålig skäggväxt. Men lite stubb sparar han alltid.

– Jag låter skägget växa tills Allan, min son, slutar pussa mig och då rakar jag av det. Jag tror åtminstone mitt stubb har en stark manlighetspåverkan. Ett bevis på att jag är vuxen och lovlig. När jag mycket sällan är kalrakad känner jag mig oftast ung och meningslös.

För många är pappaskägget inte något som bara existerar under själva pappaledigheten. Johnny Martinsson har lite äldre barn, men har inte rakat sig för det.

– Det började med pipskägg, något som ibland återkommer. Kanske i någon form av nostalgikick… Helskägg är det som oftast råder, det är mest längden som varierar. Just nu är det någon form av Wolverineskägg som återfinns i det här pappafejset. Jag gillar det faktiskt, det får nog stanna ett tag.

Johnny Martinsson har bloggen Deltidspappan.
Kalle Carmback bloggar på Pappa Kalle och har tidigare skrivit om mustascher.